Kärleken är en av de viktigaste sakerna. Dels till oss själva genom Självkänslan och Självförtroendet. Men också att vi alla oavsett individ och känsla att vi alla behöver kärlek någon stund då och då i livet.
Kärlek är en väldigt stark kraft. En kraft som man sällan kan ”stoppa” och som man inte själv styr över.
Jag har idag tagit möjligheten att besöka en ny butik som heter 6:e sinnet i Helsingborg. Det var en magisk upplevelse. Samtidigt som jag fick bekräftat en del inre detaljer. Jag erkänner, min magkänslan är ofta om inte allt förmycket ibland sammankopplande med mina känslor. Känslor som jag går väldigt mycket på i olika avseenden.
Denna fredagen som varit, har jag tagit till reflektion. Reflektion på det sättet då jag surfat omkring på nätet och bland annat varit inne på olika kontaktsidor, bland annat QX – Nordens Största kontaktsida för HBTQ personer och våra vänner.
Tanken till detta inlägg har funnit länge. Länge då jag insett mera och mera hur ”ytligt” många lever inom HBTQ – världen (är detta verkligen sant?), samtidigt som min reflektion efter kvällens tankar och efter en längre tids efterforskning troligen även bekräftar att även ”heteronormativa” förhållandet också kan vara exakt lika dan. Nämligen ”ytliga”.
Klart att det finns relationer, förhållande och äktenskap som inte är ”ytliga”. Men de man upplera via kontaktsidor och andra community är ofta ”ytlighet” till en början till man nått kärnan/hjärtat hos medmänniskan, individen.
Att stötta på medmänniskor som skriver: Experimentella, absolut! Utforska olika områden i livet är viktigt för att ”komma rätt i sig själv” i livet. Dock efter en stunds chattande visar det sig att personen är gift och har barn. Personen har ett ”hemligt” liv vid sidan om sitt förhållande, av olika skäl och orsaker säkerligen, det förtäljer inte samtalet.
Min fråga är: Vad vinner man på att ”leva” ett ”hemligt” liv i flera år? Absolut får man utforska och utvecklas som person. Men är det rimligt att år efter år ”leva det bekväma livet med foto och charm utåt” och sen vid sidan om köra ett annat race?
Såklart är det upp till var och en som individ. Men min reflektion är, varför inte bara ta klivet ”vidare”? Man behöver inte ”kliva ut ur gradroben”, men åtminstone tänka på övriga involverade individer!?
Så skönt att kunna släppa lös tankarna och känslorna såhär.
Nu är det inte som så att jag ”pekar ut” någon. Men tänk ändån tanken. ”Allt det där lyckliga” hur är det egentligt innerst inne? Är man ”rädda” för att släppa på trygga manteln utåt? Eller är det kanske ”pressen” från omgivningen som ökar i sådana här situationen? Det är givetvis individuellt. Men detta funderar jag ofta på när jag ser läser och ser olika ”familjestatusar”! 😉
För mig handlar KÄRLEK om så mycket mera. Ett genuint samspel två personer (enligt min upplevelse) monogami. Givetvis flera om individerna i sig bildar familj och skaffar barn. <3
Men för mig är: Känslor, närhet, och så de så viktiga beståndsdelarna,
intimitet – sex och samlevnad och Kommunikation och flera saker därhän till ett bra och stimulerande relation, förhållande och äktenskap! <3