kan man inte alltid utnyttjas för att minska kostnaderna för vad som egentligen vår Statsapparat skulle ha fångat upp. Men jag håller absolut med Carin Jämtin (S) i SvD debatt idag. Att Ansvar ska inte lämpas över på Ideélla krafter!
Jag jobbar själv inom en Ideell organisation, en organisation som sökt bidrag från Malmö Stad, vilket vi fick hälften av det – då man tycker att vi kan klara oss på den summan vi fick året innan, fast att vi skrivit att vi behöver utöka personalresurserna för att stärka och bygga ut verksamheten. Dock är det som så, för att kunna stärka en Organisation med rätt kunskap, kompetens och framför allt för att kunna utveckla och stärka samhällsresurserna på olika sätt, behövs det mera resurser (ekonomiska resurser) till Idéella sektorn, på ett positivt sätt. Då menar jag att som Socialdemokrat att vi behöver fånga upp de Stärkande resurser och drivande person som har lättare för att jobba avlönat (genom arvode eller lön) enligt kollektivavtal i de olika stärkande Idéella organisationer som växer fram.
Sverige har vi idag många starka Organisationer som behöver mera ekonomiska resurser för att kunna fånga upp, utveckla och stärka samhället ifrån ett perspektiv där det INTE finns en ”FYRKANTIG” modell, vilket jag under fjolårets projekt i Malmö Stads Ökat Burkarinflytande fick kunskap om att, – människor som varit i olika ”utsatta” eller kanske missbrukarsituationer, vill och behöver ett ”system” som inte är det ”traditionella FYRKANTINGA” tänket.
Alla människor har lika värde i mina ögon- enligt de sju värdegrunderna.
Jag vill som förtroendevald Socialdemokrat inför valperioden 2015-2018 på ett positivt, kreativt, inspirerande och bra sätt – jobba för en stärkande Välfärd. Stärka de samhällskrafter och resurser vi har, genom att förstatliga Grundskolan inkluderat Särskolan, stärka sjukvårdsresurserna och stärka Infrastrukturen på olika sätt. Jag har min stora politiska drivkraft inom Skolans värld, liksom inom de olika Funktionsnedsättningarna.
Ja, – jag vet att ”outbildade” medmänniskor och medmänniskor som inte har samma arbetsförmåga av olika anledningar kostar skattebetalarna en massa pengar årligen. Men om vi skulle vända på steken.. vad kostrar det inte samhällets att ”strunta i utsatta medmänniskor”, medmänniskor som hamnar mellan stolarna, – som dagligen kostar samhällsresurser?
Vi behöver börja tänka om.. tänka om vi skulle ha ett utvecklingssamhälle, där individerna inte blir ”FYRKANTINGA” utan istället i grundskolan och gymnasiet får möjligheten att utveckla sin potential. Där en person med ett gravt funktionshinder får möjligheten att blomma inom en Organisation/Verksamhet och där verksamhet på ett bra sätt – kan stärka individen genom beröm, avlönat och att individen får en stärkt Självkänsla och framförallt får utvecklas 🙂
Tack för ordet!
Jonas Plunteman (S)