Efter många års processande har jag äntligen tagit ett nytt beslut. Jag kliver ut som Transperson. Jag för detta gör att dels stärka mig själv och också acceptera min nya process som jag klivit in i som jag gått omkring och processat så länge.
Jag har genomgått många många processer men processen med att själv, men att landa är nog något av det mest tuffast men också betryggande och stärkande som finns. Att helt enkelt acceptera att jag inte är homosexuell eller..?
Oavsett så är det viktigaste för mig att jag har aldrig, jag menar aldrig varit så bestämd i min process som jag är nu. Jag bara längtar efter hormonbehandling, få utveckla och inkludera ”halva” kroppen som kvinna och ”halva” kroppen som man. Jess! Du läser rätt. Jag vill vara kvinna upptill och ”man” nertill. Det finns också ut ett uttryck som heter ”Shemale”.
Från att ha gått sakta men säkert från Jonas till Mia-Jonas har också inneburit en stor omställning i kläderna. Numera klär jag mig enbart som kvinna och så kommer det fortsätta 🙂
En ny del i min process är att jag också numera heter enbart Mia-Jonas Plunteman i samtliga ”system” som finns. Torbjörn har försvunnit och
Mia-Jonas har fått kliva fram på riktigt.
Mitt nya, stärkande och inspirerande Jag är juridiskt
Mia-Jonas Plunteman.
Wow, så jäkla stort och coolt!!!
Tack Jenny! Det uppskattas verkligen 🙂