Jag kontra samhället? 

Är det våren som gör detta eller den långsiktiga process som jag satte igång 2007? Den 5/7 2007 tog jag steget ut i friheten, jag kom ut som öppet homosexuell. Vilken frihet, äntligen var orden! 

Men vad jag inte insåg var att jag under hösten 2007 satte igång nästa stora förstärkning, nämligen Självkänslearbetet som ständigt pågår. 

Självkänslan var på topp, jag var där och mådde toppen. Sen hände det som jag och ingen annan vill uppleva, nämligen bli utsatt för butiksrån. Allt stannade upp processerna jag och hela livet trodde jag. 

Innerst inne har stabiliteten funnit hela tiden med en God och stark Självkänsla, fast jag inte känt och märkt det. 

Under denna process har även min ”Mia del” varit arbetande. Förtryckt av olika anledningar från och till. 

I oktober 2014 påbörjade jag ett nytt bearbetningsdel, jag får hjälp framåt och ytterligare stärka mig själv ännu mera med hjälp av primärvården och en psykolog, vilket jag är evigt tacksam för. 

  

Jag inser nu efter ett väldigt bra samtal med psykologen att min SJÄLVKÄNSLA är stark, starkare än vad jag först trot. 

Med hjälp av denna starka Självkänsla har jag insett att ställningstagandet till att ta upp Mia-Jonas Plunteman, nu är en tidsfråga. 

Frågan jag grubblat kring är: Vad ska reaktionerna? 

Samtidigt blir frågan till mig själv, vilken reaktion är viktigast? Samhällets eller att jag mår bra i mig själv. Mitt svar: att jag mår bra i mig själv 🙂 

Bli den första att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.